När den japanske tempurmålaren
övergår till svenska i den
amerikanska filmen slänger den
tyske översättaren händerna
upp i luften i despair och bryter
sin corona och går ut i
gräset som är friskt av dagg

Min häst Capablanca står
röd och gnistrande bredvid mig
och väntar på hö från de
mjuka vindarna

När jag börjar på att skriva nåt
närmar jag mig försiktigt från
de övergivna bergen

När jag börjar på att skriva nåt
sätter jag nyckeln i låset
till nåt jag inte förstår

Jag är blå som en daggkåpa
och jag är 10 och 20 och 30
och 40 och 50 och 60 och 70
och 80 och 90 år och runt min
hals hänger allt jag varit rädd för
och blommor av vin

och blommor av vin

och blommor av vin