Jag satt i gläntan
såg kalhygget växa
vid murkna stammar
och grässtrån levande
en skalbagge yster
likt en påhejad fåle
sökte kärlekslöften
och kaffet svalnade

Såg mäktiga björkar
söka himlens förstånd
gångstigen den lilla
där förfäder vandrat
lät ångestropen tystna
skogsduvan höll hov
den utsträckta vingen
såg en kär partner

Jag satt på stenbron
hörde vattnet porla
skuggsidans mäktighet
och näckens ballader
lät livslusten passera
i harpaltens skuttande
alla tusentals liter
flöt för mina andetag

Såg gladan på himlen
och tusenåriga stenar
smekte mina fötter
de var sorlet av liv
som fick mig att njuta
strömmens porlande
ett vagt konstaterande
att termosen är tom

(Copyright © ULJO)