Jag tappar takten

när vinden plötsligen vänder

jag domnar bort

får ingenting ur mina händer

jag rasar ner

från mastens högsta punkt

nån ger mig vingar

men faller ändå så tungt.

Jag ritar bilder

som ingen förstår sig på

för min talang

var ingen redo då

hur är det möjligt

att ingenting blir av

fast jag försöker

så det blir det bara ett skav.

Ett skav

som det blir ingenting av

ett skav

som snurrar runt kring ett nav

ett skav

som aldrig läker i tid

ett skav

som alltid finns där bredvid.

Jag ser min framtid

som i en dimma av rök

jag traskar på

men det är mörkt runt varje krök

vad ska det bli

ett liv utan hopp

en pandemi

mer virus runt min kropp.

Ett skav

som det blir ingenting av

ett skav

som snurrar runt kring ett nav

ett skav

som aldrig läker i tid

ett skav

som alltid finns där bredvid.