Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Mingel, de förljugnas centrum

Mingel, en påhittad konstellation av människor.
Själva ordet ”Mingel” låter instabilt och opersonligt.
Människor är där för att skryta om sina framgångar,
en slags förlängning av Facebook och Instagram.
10 minuter där och 10 minuter här.
Fart och fläkt och så ihåligt det bara kan bli.
Om man råkar vara av odödlig sort, är det
som att gå in i ett rum för att uträtta ett självmordsuppdrag.
I en timme hör man sin egen röst säga:
”Mm, aa, mm, aa, mm, aa, mm, aa, mm, aa, jaha,
när köpte du den? Funkade den bra?
Vad pluggade hon till?
Oj hon måste vara framgångsrik!
Jasså, jaha, nej tyvärr, oj vad tråkigt,
mm, aa, mm, aa, mm, aa, mm, aa, nej tyvärr, tyvärr,
jag jobbar med ditten och datten, oj jasså det låter ju häftigt,
jaha, jag eh näe du vet....
Och så maler det på om och om igen.
Smilbanden gör ont och själen blir arg över att man använt den falskaste och
plastigaste sidan av sig själv.
Lokalen stinker av skryt och trotts folkvimlet känns lokalen tom.
Skulle jag bli mig själv, bli tyst, sluta att vara artig och sedan sätta mig ensam
i den tomma soffan, skulle folk tro att jag var deprimerad.
(Visserligen blir man ju deprimerad av själva minglet)
”Oj sitter hon där själv och ser akward ut”
”Varför pratar hon inte?”
”Hon kan ju vara deprimerad förstås”
Om jag i denna stund skulle luta huvudet bakåt och blunda,
skulle folk tro att jag dött.
Men jag har inte dött.
Jag använder bara mina inre vindrutetorkare för att sudda
ut allt ihåligt och ointressant material som skadar.
Suddar ut bilden av lulliga människor med kritvita tänder som viftar och smular med chips i vänster handen och håller sitt champagneglas i sitt högra.
Material som jag egentligen inte bryr mig ett skit om och som jag inte
vill lagra på min hårddisk.
Råkar jag skratta till, när jag halvligger i soffan och blundar
skulle ju finfolket tro att jag var galen.
”Eh ursäkta, kan hovmästaren soppa undan det underliga skräpet
i soffan tack!?”
”det underliga skräpet” som nu börjat gapskratta är inte galen.
Jag skrattar åt hur märkligt vi beter oss i denna konstiga och påhittade situation.
Jag skrattar åt att människor verkar tro att Mingel är en tillställning där man får visa sina sociala skils. När det verkligen är precis tvärtom. Förljuget och kallt.
Jag skrattar åt alla påhittade berättelser jag kan fabulera om för att härda ut kvällen.




Prosa (Kortnovell) av Krimskramsan VIP
Läst 200 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2020-06-08 10:30



Bookmark and Share


  rostspik
Klockrent!
2021-08-17
  > Nästa text
< Föregående

Krimskramsan
Krimskramsan VIP