väller allt innestängt fram

 genom skogen dansar Puck med älvorna

vår fredade borg, varje strå med vindarna

som en bro över mörka vatten

ville jag bära dig

när jag såg allt hjärtat gömt

ditt hjärtas fågel fången

buren smidd av ångest och tårar

då ville jag en fågel vi i redet låg

födas åter samma klänge

skulle jag bära dig

som en bro över mörka vatten

så inget mera skadar dig

allt jag ville, vi tyglar vindarna och lyfter

ser du skimret bland molnen, glittret över sjön

 ljuset över havet och stranden

 omkring oss står den härliga skogen så grön

bakom ängarnas gungande gräs

och genom skogsvindarnas musik, din röst så skön

vi flyger med vindarna mot berget i blått och guld

aldrig glömmer jag 

Än det är dött och stilla står du hel igen

du gav mig kraften och makten

Dina visor skimrar åter, glädjen en damm

där fiskar simmar bland näckens blommor

Allt innestängt väller fram

Allt då vi lyckliga och fria tumlade runt

i sandlådans sand

Allt det ljusa bevarar vi bakom hjärtats dörr

när vi dem behöver, öppnar vi dörren andas 

Varje gång jag hör bäckens glittrande lek

står du där i renaste,  klaraste färg

Dina ord ville jag kunde tonsätta, 

så de ständigt sjunger för alla till livets ära

 Aldrig ska dina ord tystna i mitt bröst

Aldrig glömmer jag

Än det är dött och stilla står du hel igen