Du, jag tänkte på en sak. Kommer du ihåg den där gången när vi hade dansat oss heta där på dansbanan, nära, tätt, tätt. Vi flydde ut i natten för att svalka oss. Du höll din hand runt min överarm när vi gick det var som om den var mer spännande än handen. Dina andetag avslöjade att det nog var så det låg till och jag såg hur din lite för trånga blus fick kämpa hårt med att hålla knapparna på plats.

Jag funderade på vad som var på väg att hända, ändå konverserade vi fortfarande utan att beröra något. Jag berättade om planen, om sjön, och om berget där borta märkligt nog hade ditt namn
även om det såklart var tragiskt att en ung kvinna gått i sjön där – för kärlekens skull.

Du pratade om första gången vi setts och sen blev vi tysta som om magin i stunden blev för mycket. Våra fötter hittade vägen lätt utan medveten kontroll. Sida vid sida gick vi. Bakom oss försvann musiken allt mer. När vi kom fram till vattnet var det folk där, vi stannade och försökte hitta en egen liten plats men mer hann vi inte innan de nådde fram till oss.

Det gick att höra klirret från skärvorna när ögonblickets magi krossades. Den där magin är så skör, den tål inga nyfikna blickar, inga människor som tränger sig på, några som kräver att samtalet ska föras, och att det ska ske på deras nivå. Då slocknar ljuset, passioner fladdrar till och den där kyssen som skulle förändra livet för två människor passerar obemärkt förbi som en utandning.

Den där millisekunden när vi gick från en tanke till två individer är lite som att tappa en arm och se den släpas iväg av en hungrig räv.

Du följde med dina vänner och jag stannade kvar på stranden. Så jävla ensam i den stunden men samtidigt var det så vackert, vemodigt ödsligt som en symfoni. Vattnet, den omgivande skogen och så musik, skratt och glada röster som försvann bortåt vägen. Jag hörde de första tonerna och fick ett par ord i huvudet till det som skulle bli en låt flera år senare. In a neverending summer, the whole world belongs to me.
Märkligt nog var det exakt den känslan
Just då var allt möjligt
jag tror på det än
allt är möjligt