tänkte på dig klokuggla då jag skördade

sallad och bär sena frukosten

upptäckandets glädje till trots

öppnar inga brev mer

fullfjädrade missiler

ger glädjedödaren foder

 har slutat fodra de redan rika

de kan mata sig själva i namn av ljus

kan stänga dörren och gå 

det är glassen med bäret på

har mött livsätare förut

de svåraste att lämna 

fått mig att förstå

där är vi även varandra väldigt lika

sorg ändå över att dem alltid finna