Pennan viskar skriv ut det du bär
skriv på & låt dina unika ord stå
lyssnar & låter bläcket flöda ut
på det tomma arket & ser budskap
träda fram inför mina väntande ögon
olikfärgade nyanser ur livet avslöjas
emellanåt mycket starka kraftfulla
aldrig vet man vad som ska födas
ligger fördolt & när tid är inne
pressar sig innehållet fram i ljus
ingen människa ska peta i detta
skapandets stund är bara poetens
ingen ska komma & hindra flödet
oavsett vad det innehåller ska det
synas inför omvärldens läsare
den som inte vill läsa behöver inte
ådran pressar på orden ska bara stå
ingen har rätt att säga vad som är rätt
konsten är & ska vara totalt fri
även om en del lägger sig i
försöker kontrollera orden
vissa gillar inte vad pennan
strör ut på jorden








mare