SCEN I: JOGERSTA, TUNA, ENSTABERGA


I enlighet med tidens pil
har jag har rört mig hela vägen hit,
men idag stod jag på tröskeln
till pojkrummet jag hade
1958 – 1962,
överbryggande de femtioåtta åren;
mindes brevvänskuverten från hela världen
nålade på södra långväggen
tillsammans med bilderna av John Kennedy,
John Glenn och Walter Schirra


SCEN II: UPPSA KULLE, LÖVSUND, RUNTUNA


I bortre änden av kvällscyklingens 40 km i julikvällen
reser sig Uppsa Kulle
över Kung Ingjald Illrådes 500-tal,
landets tredje största gravhög,
där jag mången gång stått och sett
genom sekler och millennier,
men denna kväll kröns högen
av människor samlade i cirkel,
komna för att tala sanning om livet,
och jag hör brottstycken
av oförställd ärlighet
innan jag retirerar
ner i den lågt stående solens blända,
sjunken i en rymd av flödande ljus


SCEN III: RUNSTEN 159, ÖSTBERGA, RUNTUNA


Jag lägger cykeln i dikeskanten

Kvällssolen badar rödklöverbestånden
under runsten nr 159
i varmt, långvågigt ljus
vid Östberga, Runtuna
medan jag läser runorna från 1000-talet:

”Ingjald och Alver reste denna sten
efter Torbjörn, sin fader.
Han har länge varit Västerut.
Rörik, Gudmund, Boe, Gunnlev
höggo runorna”


och min kropp är som lagd
i en brinnande båt
som skjuts ut
i kvällssjöns tunga väldoft

när livstider glittrar
i någons förnimmelser
på tidens krön