Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
ett återtagande av min nygamla sagovärld, om än personerna & miljöerna ej överlappar helt med föregående matris, där yrkesroller & släktförhållanden har förskjutits en smula


DygnDragaren på sagolikt uppdrag (moment 1)

 

 

 

DygnDragaren var inne på ännu ett uppdrag. Visserligen längtade han ut i världen på nytt, men trivdes likafullt härinne längs sina bekanta gruvgångars labyrint. Titt som tätt hoppade han in i någon hytt, för att dra i endera bland tusen spakar. Senaste beställningen bestod i att sammankoppla ett kyrktorn i Nürnberg med en äkta persisk matta som var på driven någonstans i universum. Gott handlag med tyska torn hade DygnDragaren förvisso - de stod ju där de stod, så man fick tid att koncentrera sig. Medan mattor som sällan ville bestämma sig för om de skulle ligga nära eller fjärran, och som i värsta fall dessutom flög - dem tycktes DygnDragaren smått omöjliga att hitta lämplig spak för. Chans fanns ändå att finna en genväg, emedan magiska ihopsättningar var DygnDragarens gebit.

 

MinutMakaren hade varit hans magnifika farfar, eller var alltjämt - hur man nu ville förhålla sig till historien. Hursomhelst hade MinutMakaren lugnt gått bort för många år sedan redan, till påtaglig saknad även för stadens invånare. Ingen kunde längre kunde räkna med att få sina minuter perfekt synkronicerade med tiden i övrigt. DygnDragaren förmådde ej göra något direkt åt den saken, eftersom han aldrig hade velat lära sig hur man hanterar just dessa mystiska minuter. Där hade anordnats kvällskurser av enkelt introducerande mått (även nere i Nürnberg av alla ställen), men DygnDragaren ägnade sig hellre åt att stapla musikackord. Det gjorde han fortfarande i all evinnerlighet, så de knappast skulle rymmas i någon schlager.

 

Ingalunda heller timmar var han vidare fingerfärdig med, trots att hans äldsta kusin hade blivit självaste TimTäljaren. Denne levde för fullt, kanske tack vare allt friskt trä, men arbetade numera hemifrån. I sin köpta gränd i stadens tredje ände, där höll Timtäljaren hus, åtskilliga kullerstensrullningar ifrån det krypin som DygnDragaren hyrde. Ena halvan av dygnet satt han i lyan och skruvade på sina radio-reglage eller mumsade i sig hela filmserier. Andra halvan av dygnet gick han raskt omkring i jobb-labyrinten och rattade rätt spakar i bästa fall. Någon tredje halva av dygnet gavs dessvärre aldrig riktigt - ej ens för den mest skickliga dygndragare - bara nästan ibland.

 

Vem det var som hade beställt uppdraget med tornklockan kontra mattmönstret, låg dolt i sekretess. I stort sett bara datasystemet självt kunde överblicka registrerade kunder, på sin höjd företagets direktör när han bedömde mystiken ohållbar, eller poliskåren vid brinnande tillfällen. Inte desto mindre kunde det hända att DygnDragaren formade sina djuplodande teorier, eller rentav hann göra privat utforskande mellan varven. Ofta råkade han lägga till irrelevanta idéer på kuppen. Vem i hela världen som hade intresse av såväl iranskt trolltyg som en bayersk klassiker - detta övergick DygnDragarens förstånd. Nåja, det rörde sig säkert om denna unika kombination snarare än en generell, dubbel hobby?!

 

SekundSniderskan kallades hans yngsta kusin. Ett par förflugna minuter fick DygnDragaren för sig att ringa henne och fråga vad hon trodde om mysteriet. Ty SekundSniderskan kunde snabbt finna framgångsrika spår, och fick ofta fason på vitt spridda trådar som han själv aldrig skulle fått ihop ens i drömmande tillstånd. Emellertid mindes han plötsligt att hon var på semester just nu - så DygnDragaren väntade gärna med att störa henne, tills historien blivit tillräckligt spännande även för SekundSniderskans del, eventuellt. Nu måste han ju välja ut ett stiligt torn i Nürnberg (hade varit klart hårdare att sålla bland alla i München) och samtidigt försöka kontakta en anonym matta av skönaste snitt, för att se vilken sorts energifält som skulle uppstå dem emellan.

 

 

 

 

 

 

 




Prosa (Fabel/Saga) av TrollTörnTrappan VIP
Läst 166 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2020-07-22 23:32



Bookmark and Share


  TrollTörnTrappan VIP
Ja jädrars, Nannas kanske längsta kommentar någonsin?!?!? Tackar och tickar även för G.w:s personliga uppslag!!

Klockrena observationer blandas med tänkvärda tolkningar...

...typ "risk för att tiden förgrovas" [-tja, borde bli nåt ditåt, om de ska göra skäl för sina etiketters ID - men ärligt talat har jag slarvat med att klargöra ens min egen bild av dimensionerna dem emellan ; så timmarna kan visa sig täljas i finare linjer än vad de gamla minuterna gjordes.. eller dygnen trots allt få smidigare rytm än rentav sekunderna??].

Tänker som vanligt mer på karaktärsbygget och mystiken i sig, därtill hur språkklangerna klär fenomenens samverkan, ja mer sådant än på tidens filosofi - fast den tycks som huvudtema här.


Djurens roller lär jag knappast låta bli att smyga in i mänskliga funktioner.... fast förstås kan va som du antyder : att den slimmade teknologins tillväxt liksom gjort sig av med jordbrukets animaliska draghjälp [symboliskt sett].

Dock redan hos MinutMakaren var väl sköldpaddorna en grundläggande del av metropolen?! såväl tekniskt som andligen..
2020-07-23

  Gunwale VIP
Kanske skulle en väl sjungen, rytmisk, Dygndragarsång kunna stimulera Dygndragaren? Till att göra ett bättre jobb för oss vanliga med lite rubbad dygnsrytm? Poeterna är förstås glada åt alla magiska ihopsättningar som upptäcks, men för egen del önskar jag lite hjälp med just dygnsrytmen. Dessutom flyger ju tiden som en matta, antagligen har det ett samband! När allting ställs på sin spets kanske även till slut den där mattan spetsas på det där kyrktornet och herr D kanske då kan göra något som vore viktigare för oss, som sagt, vanliga?

Oj oj, min störda dygnsrytm, ej samma som ”igår”
Voj voj, min gamla dygnsrytm jag aldrig återfår!
2020-07-23

  Nanna X
Såg just att jag själv vände ordning på n och g första gången jag försökte citera DD:s namn i förra kommentaren. Ska bli spännande att följa fortsättningen!
2020-07-23

  Nanna X
Väldigt intressant att få släktskapsförhållandena utredda mellan dessa personer som jag tidigare mött i olika sammanhang. Sagorna om MinutMakaren i den förtrollade staden fångade mitt intresse för många år sedan. TimTäljaren skrev visst ett brev till Nissa om jag inte minns fel? SekundSniderskan känner jag också igen, medan DyngDragaren är en ny bekantskap.

Eftersom farfar MinutMakaren gått ut i tidlösheten och DygnDragaren samt Timtäljaren tagit över åtminstone en del av hans sysslor kanske det finns risk för att tiden förgrovas, delas in i allt större enheter? DygnDragaren låter lite primitiv i jämförelse med sin förfinade farfar, misstänkt likt enDYNG-Dragare, med förkärlek för trygga tyska torn och fördomar mot orientaliska mattor... ÅrsÅsamkaren nästa? Å andra sidan finns ju SekundSniderskan för att övervaka detaljerna.

Intressant hur de olika kusinerna begagnar medier på olika vis: DygnDragaren staplar ackord men verkar ignorerera rytmiken, träbocken TimTäljaren mumsar film och spisar radio, SekundSniderskan pratar i telefon. Kanske behövs inte fabeldjuren längre på samma sätt som på farfar MinutMakaren tid?
2020-07-23

  TrollTörnTrappan VIP
Har funnits med som en ständig vag önskan att vidareberätta denna "sagovärld" jag började utveckla 2013 iom skrivarkursen i fantastik. Så inget jag alls planerade göra just ikväll - vaknade likafullt med en "ny karaktär" i skallen. Skrev som vanligt fler rader än trodde skulle mig förmå.. och dessutom på färre timmar än brukligt. Lyser med sin frånvaro gör här grävlingen, fladdermusen, sköldpaddorna & co, men kan mycket väl återkomma fabulösa djur redan i nästa kapitel?!
2020-07-23
  > Nästa text
< Föregående

TrollTörnTrappan
TrollTörnTrappan VIP