Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Jolsterpil, träd eller hög buske, tillhör videsläktet


Jolster Salix pentandra


Enligt sägnen stod vätten spanande vid vattenbrynet och sin
älskade jolsterpil en gång var höst. Men han sågs endast
av sådana som var emottagliga för den sortens varsel.
När majs lövsprickning var i full gång travade han flyktigt
förbi videväxten, men sågs då endast en gång.
Med fingertopparna nuddade han vid de glänsande
glandelsågade bladen. Inandades aromen från ungknoppar,
sög in hängfjällens gula ton, kände på de rödbruna kvistarna
och betraktade noggrant beståndet av fruktkapslar.
Ivriga bin och humlor ville också dela utrymmet.
Och både trädsångare, talltitor, lövsångare och svarthättor
gav hals.

På kanalbullens dag den 4:e oktober satt folket ut en korg
med nybakta bullar alldeles invid jolsterträdet. Sen satte
sig några på huk bakom en ljungdunge en 150 meter bort.
Vitt fröull i form av bomullsbollar täckte hela trädet. Detta
ull kunde nyttjas för vadd och garnframställning. Ur barken
kunde medel mot feberaktig frossa utvinnas. Men eftersom
folket var vidskepligt vågade ingen röra det fem meterhöga
pilträdet.

Klockan hade vridit sig mot halvåttasnåret på kvällen när
de spanande hörde en trädgren knäckas. En silhuett i grå luva
och grå mundering såga närma sig trädet. Nog är det allt vår
vätte, viskade sällskapet. Den kortväxte och satta, men
ändock smidiga gestalten, tog upp något som liknande en säck
och började sträcka sig efter de attraktiva fröullsbollarna.
Till sin hjälp hade han också en smal stång med påse längst upp.
Och medan arbetet pågick gnolade han på någon egenartad typ
av medeltida ballad.

När knappt en timma förlupit tog han sin säck och sitt spö
och försvann. Två av de fem i sällskapet gick darriga i
riktning jolsterträdet och såg att de mesta av fröullen
var bortplockad. I samma stund upptäckte de också att
kanelbullarna fått fötter. Den flätade korgen var kvar,
men istället för kanelbullar låg där stora barkbitar från
trädet. En kommunikation mellan två världar hade inträffat.




Prosa (Kortnovell) av BenGust VIP
Läst 142 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2020-07-23 16:05



Bookmark and Share


  Lena Själsöga Keijser
det går att höra de vackra folken le
så vackert du målar
med mild
sann stämma
en gåva att möta två världar vilka är
en
så lätt att vi glömmer samt inom citationstecken de;glömmer ej oss
tack
2020-07-24

  Solweig Jansson VIP
Skrivet som ett modernt reportage får det en prägling av att verkligen ha ägt rum - spännande grepp ! Mycket detaljerat, vilket bidrar till den upplevelsen !
2020-07-23

    Lena Staaf VIP
När man trodde på oknytt och troll...
2020-07-23
  > Nästa text
< Föregående

BenGust
BenGust VIP