visste mer än jag förstod, givetvis vaktar den huset då ägaren är utflugen
vännerna som bor där
dysfunktionella funktioner

straffar dig för rättsstaten kräver det, lovar guld och gröna skogar
för att hjärntvätta dig, fostra dig till en i mängden
de baddar din panna, skaffar annat du behöver
de kommenterar, svarar
samma scenario när vildhästar galopperade
det är alltid detsamma alla tomma sadelpåsar med luft, ändå vakthundar

människan förnekar sig aldrig bygger sina hus på andras ruiner om förtjänsten är viktigare än livet för andras. att göra gemensam sak, att tänka logiskt blir mardrömmens förskjutning - lånade varandras stolar, vapenbröder..visst är det sorgligt upptäcka maskhålet?

i funderingarnas era är vi alla barfotabarn, som fastnat i spindelns garn

räcker handen till, när lånare sliter ut gåbortkostymen?