1.

R

Stora R

Roligaste bokstaven! Ser ut att kunna ramla omkull, relativt överviktig, men står likafullt stabilt med ena benet utfällt? Låter varierande mellan olika språk/dialekter.

2.

??

frågetecknet

Står och balanserar på en punkt.. med örat redo?! Gärna dubbel förekomst för att förstärka frågan och/eller antyda hur två olika frågor döljer sig i samma mening?! Ihop med utropstecken ger jag ofta uttryck för min preferens samtidigt som jag undrar vad läsaren anser om det hela. Smått paradoxal samverkan är spännande?!

3.

...

punkt punkt punkt

Likt den ultimata oviljan att avsluta... Sen jag fyllde fyrtio började mitt ego ta till hela fyra punkter.... och sen 2020 har jag ofta krympt till två. ..inleda en mening får de också göra ibland - för att återknyta till föregående ifall nåt tidshopp gjorts...

4.

[ ]

klamrarna [hakparenteserna]

Fastän dessa kan tyckas hårdare i sin fyrkantighet än de gracilare parenteserna (som jag också älskar) så känns det lekfullare att ta till klammer [och kusin klammer]. Försöker hålla mig till deras funktion att kommentera något man just har skrivit [dock ärligt talat kan jag nyttja dem till alla tänkbara lager [av askar i askar]].

5.

4

siffran 4

Först på senare år har jag kommit att förtjusas av fyrorna, vilka verkade tråkiga förr. Redan det att siffran kan noteras på två vis, torde väcka viss fascination?! Samtidigt diggar jag alla sifforna, just för vilka oändliga mönster de åstadkommer (genom att vara ihop eller isär). Har smula svårt att se siffrorna som enskilda tecken, iom att jag relaterar dem till så många andra dimensioner av livet. Samt länkar dem till visuella kedjor av minnen [medan bokstäver är mer auditiva].

6.

z

lilla z

Vad kan mäta sig med Z...? Tydligen dess småsyskon! Eller så är det bara för att jag vill ha med en liten bokstav på listan?! Även här gärna i dubbel zz eller synnerligen i trippel zZz... Svänger kanhända mindre sensuellt än sSs, men trefaldigheten tycks skarpare tecknad. Sedermera alla små kluriga, kulturella blinkningar till Z hinner jag inte ens exemplifiera här - om jag inte skall gå ännu mer vilse i 80-talet än min barndom redan är fångad.

7.

*

asterisk

Trots sin stjärn-potential använder jag alltför sällan asterisker. Rent spontant avgudar jag nog detta mättade tecken?! Emellertid nånstans fått för mig att utplacerandet ställer till krångel. Kanske ser jag dem undermedvetet som riskabla(?) ; typ små spindeldjur likt fästingar(!) svåra att plocka bort när de väl sugit sig fast mellan stroferna. Finns tydligen med allt från fem till åtta ben.... medan antalet fotnoter de må representera hos somliga skribenter blivit skrämmande många. *

8.

&

och-tecknet

Kunde gott valt en vanlig åtta, men föll för den extra knorren. Trevligt släktskap även med liggande åttan - för tankarna till "två ihop".. Titt som tätt kan det hända jag slänger in "&" mitt i en löpande text - dock hejdar mig i regel pga att "och" trots allt är ett ord bland andra ord, medan "&" gör sig lämpligast i isolerade fraser [precis som +] eller hos personliga par.

9.

@

snabel-a

Snurrar på så kul?! Snubblande nära att hamna bland de allra främsta... Men hur spännande är det att använda det blott en gång per mail?! Namnet i sig spinner festligt vidare till alfa-krull och kanelbullar. Skulle snabeln roterat fler varv hade vi väl blivit galna ; men nu räddas den av en viss balans.

10.

;

semikolon

Coolare än ett vanligt kolon och mer vågat än ett vanligt komma?! Skulle vilja lite oftare ta till denna märkliga hybrid ; rädd dock att dess funktion icke ska uppfattas - eller drunkna lätt i ordet före; om man skriver semikolonet utan mellanrum..

11.

Ü

tyskt ü

..prickarna säger tillräckligt nu.. [lika stora på lilla & stora]

12.

T

Stora T

Trodde gjorde ni säkert att detta skulle ta sig högre... men jag uppskattar TTT mest som idé, eller i form av "treklang", och mindre som rent tecken.

* ... & tänkbart att jag glömt nåt kärt tecken att ta med här...