Det blev tyst i min trädgård

mamman letade efter den förstfödde

som brukade sitta ovanpå grinden

rastlöst vandrade hon  ovanpå nätet

 Då var där igen

då jag sökte dig med ljus och lykta

öppnade sorgen 

lät den rulla över relingen ut i havet

allting kommer tillbaka

med morgonljuset kom pappan

betraktade mig misstänksamt

först inbillade mig vattningen,

men insåg grannens röda katt

nästan dödade en unge på andra sidan häcken

skriet från ungen och föräldrarnas höga rop

fick skräcken lämna tryggheten

häcken skyddar, men hoppar

de ur den på fel sida

hamnar de i dödens grepp

då jag virar in mig i tystnaden

kan jag höra dem

om de lever

liksom du för alltid