... är någonting 
som föds ur
oviljan till 
förändring och anpassning 
till och utifrån
rådande situation

En förändring
vilken är nödvändig
i en värld
vars förutsättningar
ständigt förändras

vare sig 
vi det vill
eller ej

Utveckling
är någonting
de allra flesta
vill ha 
och
få uppleva

i sina liv

Såväl
yttre som inre
sådan
vi önskar oss
för att få nya
perspektiv
som ger oss möjlighet
till variation
och stimulans
i vår livssituation

Ty det som skrämmer
allra mest
är just stagnation

Att vi en dag
om tio år eller mer
vaknar och ser
att vår situation
är exakt densamma
som den är idag
här och nu

Men samtidigt
finns det någonting
som skrämmer oss
så mycket mer än så

- Risken att göra fel ...

En rädsla
som ständigt 
gror
växer
och alltför ofta
tenderar
att såväl
sprida sig
som att
slå rot

Ansvarsfrihet
är högsta ideal
och genom att
strikt hålla oss till
vetenskap
och
väl beprövad erfarenhet
samt
gällande 
normer och konventioner

kan vi känna 
såväl
säkerhet
som därmed
en inre trygghet

i att om någonting
skulle gå fel
så är det någon annan
som bär ansvaret

Ty vad vi
ju med säkerhet
inom oss vet
är att vi gjort
rätt på alla sätt
vad avser vår del

Men så länge vi
ej vågar göra fel
och misslyckas
ibland
kommer vi 
heller ej
kunna lyckas
med att göra 
vare sig rätt
i sig
eller kunna finna
nödvändiga nya 
sätt och strategier
utifrån vad 
som situationen kräver

Ty 
grunden för
förändring
innovation
och 
utveckling

bygger på att vi
måste våga pröva 
nya vägar att gå
för att kunna finna upp
det som situationen
visar att vi behöver

för att det
överhuvudtaget
ska kunna finnas en framtid
där vi kan komma att få våra 
önskningar och drömmar
uppfyllda
genom att vi når våra 
så innerligt högt ställda mål

Det välkända svaret
på livets stora gåta

Att kunna 
älska
glömma och förlåta

är någonting
vi alltför ofta tror
är någonting som 
berör enbart
våra liv
och 
vår livssituation
när det handlar om
att leva lyckliga
i en kärleksrelation

Men vi glömmer bort
att kärlekens värsta fiende är
när relationen 
står still 
och stampar på samma fläck
utan vi finner någon lösning
för att kunna
komma ur och vidare
från den situation
som kännetecknas allra bäst
med vad jag här benämner
som stagnation

Ej att förglömma
är det som är själva drivkraften
i vår benägenhet
till att vilja utmärka oss
genom våra 
prestationer och resultat
för att kunna bli bekräftade
och känna inklusion

- Utöver att vi måste säkerställa
att vi får tillräckligt med mat för dagen
och tak över huvudet

är vår sexualdrift
och allt som hör därtill

På sätt och vis
känns det rätt pinsamt
att det är denna grundläggade drift
som sätter pris på det mesta i våra liv

Även om vi sminkar dessa behov
med helt andra 
ideal
syften och mål
vilka de konventionella förväntningarnas
granskande och värderande 
revisioner bättre tål ...

Å andra sidan 
är denna insikt 
absolut inte någonting 
som står i konflikt
med vårt behov av
förändring
innovation
och utveckling
i våra liv

Tvärtom!

Men det försätter våra prioriteringsbehov
i ett väsentligen mer hanterbart perspektiv
vilket borde få oss att våga lite mer
såväl var och en för sig
som tillsammans
i våra liv

Dock ställer det krav 
på att vi vågar att också göra fel
för att till slut kunna få det att bli rätt
Men även att vi tar ansvar
för såväl det vi gör som det vi har

Ty annars lär det snart inte finnas så mycket kvar
än de minnen vi har av det som en gång var
men inte längre är

Jag vill inte se min framtid
och de möjligheter
som livet har att bjuda på
genom stagnation
utveckla sig
till fullständigt ouppnåeliga mål ...

... Vi är värda mer än så
men än mer är våra barn
värda att en bättre framtid kunna få ...

_____________________________

Publicerad här tidigare i juni 2012

Idag 2020 finns äntligen förutsättningarna
för en framtid för mig, vilken tillsammans med dig
som är ämnad för mig knappast kommer att
rymma någon som helst stagnation
eftersom vi tillsammans
kommer att kunna 
skratta alla våra skratt
och
gråta alla våra tårar ...
Det är vi väl värda båda två, älsklngen min!