Nattens drömar fylldes av trauman.
Lyssnade på brustna skrattens kör,
den sorgliga jag ibland hör, förgör.

Är så liten i svagheten fryser då,
finner trösten av meditationen.
Söker värme, svaren och kraften
att ta makten.

Har tagit mig tiden det ger mig
friden, att i tanken begrava alla
spöken. Ser det det nya fräscha
utan att snava.