Ur henne forsar ett raseri.
Hennes ögon är becksvarta brunnar.
Nu är gränser sprängda, hon är fri.
Predikan över det fallna hon förkunnar.

Hon kliver över fallna silverfällen.
Hon är sorger för då och nu.
Djupt ner i den spruckna hällen.
Flyter det som ännu är tabu.