Brödfabriken

bara brann ned

jo, nog är deras glöd

i sotig sorg nu

Älvsbybornas levebröd

där drygt trehundra anställda

motsvarar runt 30.000 arbetslösa

om olyckan skulle skett i Stockholm

tänker man sig

mätt över varje samhällsorganism

som vill överleva på egna ben

med ett eller annat stöd

blev olyckan en extra onödig

ödets ironi

mitt i corona-karusellen

eljest i och för sig

mindre grymt

än naturbränder som skördar

djur och människor

eller kulturbränder där

vansinniga viljor berövar

någon sin ögonsten

och på förtroendet tar död

ty trots allt

lokaler och maskiner är

så gott som utbytbara

sålänge gemenskapen finns kvar

seg och stark

tunn och spröd

nåja

tyst sagt

hur soliga kakor de än gjort

behöver jag mörkare skivor

av grövre musik

knarrande, krävande, krasande

står vi på tröskeln

till höstens frukost

känner likafullt polarnätterna lysa

som smör och sylt i mitt blod

och består gör Norrbottens glöd

inom en långsam framtid

skall de åter bygga upp

samma brödfabrik