Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
För Kärleken till min syster... Kapitel 1


Historien börjar.

 

"Många söker mig i det förgångna,
men jag bor inte där längre.
Jag bor här nu."
~ evelyn

 

*

 

                      

Det var väl ingen som egentligen trodde att jag skulle vara tillräckligt strukturerad, envis och målmedveten för att skriva en sammanhängande historia. Och i flera kapitel dessutom. Allra minst jag själv. När jag började skriva på den här historien var det först bara som ett behov av att "skriva av mig" de traumatiska händelserna som själva donationen gav mig. Både fysiska och mentala. Men allt efter som jag läkte och fick distans till den, väcktes ett större behov av att gå djupare in i historien och ge plats även till min syster röst som tystnade eller tystades alldeles för tidigt. På så vis tillkom fler och fler kapitel under årens lopp.

Om den är bra skriven eller inte är av mindre betydelse för mig, det viktiga är att den är skriven. Och tillgänglig för den som vill läsa. Historien är unik, vill jag påstå. Och den är ett dokument över att Kärlekens kraft övervinner allt. Även döden. 

 

 

~ * ~ 

 

 

Historien tar sin början en gråmulen eftermiddag i början på oktober 1974, då min syster bad mig, mamma och pappa komma hem till henne för hon hade något allvarligt att berätta. "Jo det är så här förstår ni....." började hon när vi satt oss runt hennes stora köksbord "jag har känt mig så trött och sliten under en tid och för en vecka sedan ungefär fick jag reda på varför." 
Medan hon lugnt och sakligt, nästan lite frånvarande berättade om den sjukdom hon nyss fått reda på att hon hade höll hon blicken antingen på sina händer som låg knäppta på bordet eller så tittade hon ut genom det blomsterfyllda panoramafönstret, envetet undvikande att möta våra blickar. Redan efter de första meningarna började mamma gråta och själv fylldes jag av chock och en enorm vrede. Vrede över orättvisan, över maktlösheten, över att en sådan fruktansvärd sjukdom som ingen av oss hört talas om helt plötsligt kunde ta kommandot över min systers liv och förstöra hennes drömmar och framtidsplaner och bara smula sönder hela hennes liv till sand. Och dessutom på det mest grymmaste sätt. Jag såg på pappas sammanbitna ansikte medan han tröstade mamma att han också kände samma chockblandade vrede som jag.

Jag minns att jag tänkte att hon lät som en robot medan hon talade, eller som någon som redan gett upp allt hopp. Det var som om livets alla känslor redan runnit ur henne och det vi såg och hörde var ekot av hennes tomma livlösa själ som förlorat allt hopp. Kanske var det chocken som fick mig att reagera så, för det skulle visa sig att det inte alls var på det viset. Aldrig, varken före eller efter har jag sett någon kämpa så starkt som hon gjorde mot en fiende hon aldrig såg och med ett så tappert hjärta. Ända till slutet. Sjukdom heter Rheumatoid Arthritis, RA.

Alltså tyckte jag där i köket att hon mekaniskt rabblade upp det ena fruktansvärda efter det andra om hur kroppen under hemska smärtor skulle förstöras både utanpå och inuti. Leder, inälvor, ledvätskor, skelettet, muskler, ja allt skulle förstöras fysiskt,  även så hennes inre organ, däribland njurarna. När hon kom dit avbröt jag henne bryskt, för jag kände att jag var tvungen att få stopp på denna harang av fruktansvärda obegripbara ord som slog ner som domedagsberg mellan oss tre och sa spontant, kanske som en tröst till oss alla, att när den tiden kom skulle hon få en njure av mig. Min syster var 18 år och jag var 20.


Ingen av oss kunde då i vår vildaste fantasi föreställa oss vilket monster denna fruktansvärda sjukdom är och vilka fysiska och mentala skador och lidande den orsakar. Naturligtvis i första hand för den som drabbas av den, men också mentalt för dens familj och vänner.


*

 

Även om pappa och jag gjorde allt vi kunde för att stötta och hjälpa min syster var det ändå mamma som redan från början helhjärtat gav det mesta av sin tid och energi för att  hjälpa henne genom sjukdomens alla smärtsamma faser och som alltid fanns vid hennes sida, både i vardagen men även inför och efter alla de operationer hon tvingades genomgå under åren som följde. De flestagjordes för att försöka rätta till de skador på kroppens leder som sjukdomen orsakade. Det skulle hon göra fram till sin egen död  sensommaren -86.
Den officiella dödsorsaken är att mamma dog av en propp i hjärtat, men jag är övertygad om att hon sörjde ihjäl sig. Maktlöshet, ständig oro och sorg över att se sitt barn lida så enormt som min syster gjorde tog ut sin tribut och hon dog endast 58 år gammal.

Den dagen förlorade jag och min syster inte bara vår mamma och bästa vän och pappa sin livskamrat genom 40 år. Min syster förlorade även sin "vapendragare" och sin förtrogna i kampen mot den fiende ingen av oss såg, men som sakta men säkert höll på "äta upp henne inifrån".

 

*


Under trettio år hinner mycket vatten rinna under broarna och när min systers samtal kom 2006 där hon frågade om jag stod fast vid mitt löfte att ge henne en njure, hade vi under många år haft sporadiska samtal med varandra på telefon och träffats bara några få gånger . Varje födelsedag och jul ringde vi varandra och det var alltid långa underbara samtal fyllda av både skratt och gråt och en massa längtan efter det och de  vi förlorat. Denna gång berättade hon att sjukdomen "värkt ut" vilket betydde att hon äntligen var fri ifrån den. Även om skadorna på och i kroppen fanns kvar gjorde detta donationen möjlig.  Hennes njurvärden låg på 5 % , vilket gjorde den nödvändig  så snart som möjligt om hon skulle överleva. Naturligtvis stod jag fast vid mitt löfte. Men riktigt så enkelt skulle det visa sig att det inte var.

 

...

 

 

"För kärleken till min syster" innehåller följande kapitel;

 

1/ Historiens början....

2/Sjukdomen slår till

3/ Löftet

4/ Förberedelsens tid

5/ A piece of cake

6/ Vi är på plats

7/ Dagen före dagen D

8/ Dagen D

9/ Helvetesdygnen

10/ Ljuset återkommer

11/ Min syster, ett Underverk

12/ Jag, en hjälte?

13/ Euforia/Konvalicensens första fas

14/ Bakslag/ Konvalicensens andra fas (ej publicerad)

15/ En sund själ i en sund kropp (ej publicerad)

16/ Avsked

17/ Livet går vidare

 

***
 *

 

EvelynFalkMöller

 

 

 

 




Prosa (Roman) av Evelyn Falk Möller VIP
Läst 736 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2020-08-26 16:32



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Evelyn Falk Möller
Evelyn Falk Möller VIP