Vi "träffades" här på poeter.se och
av en slump upptäckte jag att vi känt
varandra när vi växte upp!

Vi umgicks i samma vänskapskrets,
du var väldigt poppis hos tjejerna,
jag var väldigt poppis hos killarna.

Jag minns också att du hade ett smeknamn
bland oss tjejer, det var inte så smickrande,
men det passade dig utmärkt tyckte vi!

När vi pratade om dig så sa vi alltid:
"Snobben med gropen i hakan"!!!
Ha ha ha ja tänk vad man kunde hitta på.

Idag är vi båda vuxna med mycket i bagaget,
fulla av livserfarenhet på både ont och gott,
livet har låtit oss leva på alla sätt, och vi har levt!

Men i bådas liv har alltid något saknats,
något som fullkomnar och fullbordar våra liv,
men jag ser att du är lika osäker idag som du var då.

När jag upptäckte dig här på Poeter.se så blev jag
först fundersam, sen nyfiken och sist undrande,
trodde väl aldrig att "Snobben med gropen i hakan",

skulle vara en sån fantastisk ordsprutare, ja jag kallar
duktiga skalder och poeter för det, du och dem har
en aldrig sinande ordström i era sinnen och munnar.

Du har fortfarande gropen i hakan som ett kännemärke,
men dina ögon är väldigt ledsna, och du kämpar med något
som gör att du inte riktigt orkar fram med de rätta orden.

Jag hoppas du kommer att hitta dig själv i alla livets skeden,
och att du kommer att finna det du sökt efter hela livet,
och vet att du alltid har en vän här som önskar dig allt gott.