Jag pusslar det genomskinliga pussel
miljonerbitarspusslet
som ligger och skaver mot tillvaron.
Små bitar uppsköljda på stranden
oförenliga
olikartade
som vrakgods från tusen förlisningar.

Verkligheten är svår att byta ut
men innerst inne
kämpar sig insikterna ut ur sin kokong.

Allt flyter.
Själva kärnan är rinnande.
När jorden
låter sitt spänningsfält ebba ut
byter polerna plats.

Någon sticker skramlande nyckeln
i låset.
Det är livet
som har kommit för att hämta mig.