Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Att skriva dikter

Att skriva dikter

?

Gunnar Barkenhammar
Sensommaren 2020


?





Innehållsförteckning

Om diktkonsten
Licensia Poetica
Vers och strof
Rim och rytm
Diktkonstens elementa
Versfötter och meter
Utbildning
Att skriva på flera språk
Kollegor
Publicering
Recensioner
Referenser


?





Om diktkonsten

” A poem is a terrible journey, a painful effort of concentrating the imagination”
Stephen Spender i Ghiselin
(1952, sid 124)

Diktkonsten påstås stå högst bland konsterna, vilket vi poeter naturligtvis håller med om.
Kanske kan poesiskrivande med en komplicerad rytm och rimkonstruktion ses som ett tidsfördriv. På samma sätt som att lösa korsord.
” …writers .. (are) …sensitive ..because it is their business to be sensitive.” Stephen Spender i Ghiselin (1952, sid 125)
Diktarens rike är föränderlighetens och handlingens.
Diktkonsten brukar indelas i lyrik, epikoch dramatik, vilket jag återkommer till nedan.
Poesi kommer av det grekiska ordet för ”göra” poiein”. De
gamla grekerna talade om ”det upphöjda språket”. Dicht på tyska betyder tät, dvs ett förtätat språk. På engelska säger man ”Less is more”.
Poesi i sin rimmade form användes för att lättare komma
ihåg texter. Tryckkonsten kom inte förrän på 1400-talet och dessförinnan var man tvungen att lära sig texter utantill. Redan på 1100-talet använde kineserna typer för att trycka på tyg, men det tog tid innan tryck och läskonst blev mera allmän. Folkskolan infördes i Sverige först 1842.
Lagtexterna tex i köplagen. ”sälje tvem ett gälde skadan
åter och den behålle godset som först köpte.” Som jag fortfarande kan citera …”Ett annat exempel är levnadsreglerna i Havamal.
Poesi är avsedd att läsas. Det skall låta bra. Även om det
Finns udda exempel på texter som utformats för att ses.
Man kan tro att rapmusiken är en modern uttrycksform, men
det var nog så de första dikterna lästes.
Skillnaden mellan prosa och poesi är radbytet. Poesi skulle
kunna sägas vara en prosatext med radbyten. Detta kan göras bättre eller sämre. Bättre eller sämre poesi. Povel Ramel har beskrivit den sk fria versen på ett målande sätt, vilket jag i skrivande stund inte kan hitta.
Prosan beskriver detaljerna medan poesin förtätar,
kondenserar och reducerar. Prosa betyder obundet tal, oratio prosa på latin.
Ett annat motsatspar är prosa och lyrik. Namnet lyrik
kommer från musikinstrumentet lyra. Lyriken framfördes till lyraackompanjemang. Ordet lever kvar i engelskan där just lyrics betyder en sångtext. Ett föråldrat uttryck för opera är lyrisk teater. Med lyrik menar vi textstycken som epos och balladdikter. Den lyriska texten har inget händelseförlopp utan vill enbart förmedla en känsla. Det äldsta kriteriet på lyrik är att texten skall kunna framföras till musik. Med det kravet som enda krav behöver ju inte texten vara särskilt logisk:

Well be-hop-a-lula she’s my baby
Be-hop-a-lula I don’t mean maybe
Be-hop-a-lula she’s my baby
Be-hop-a-lula I don’t mean maybe
Be-hop-a-lula she’s my baby love
My baby love, my baby love
Gene Vincent, 1956, Rockklassiker

Detta skulle de gamla grekerna ha kallat “melos”- rytmisk mässande, som lämpar sig för dans.
Ett annat begrepp är opsis, som refererar till radindelningen,
strofluppbygganden och också de poetiska bilderna i form av liknelser.
I engelskt språkbruk är melos ”babble” vilket är lättare att
komma ihåg. Och opsis är ”doodle”

Gunnar Ekelöf ger i sin Opus Incertum en kortkurs:

Det är till tystnaden du skall lyssna
Tystnaden bakom apostroferingar, allusioner
Tystnaden i retoriken
Eller i det så kallade formellt fulländade
Detta sökande efter ett meningslöst
I det meningsfulla
Och omvänt
Och allt vad jag så konstfullt söker dikta
Och hela fullnaden tom
Vad jag har skrivit
Är skrivet mellan raderna

Gunnar Ekelöf ”Opus Incertum” 1959 s 277

Varifrån får diktaren sin inspiration? Det naturliga är att han
får sin inspiration får sin närmaste omgivning, från det han läser och
hör.
Manodepressiva människor är sällsamt skapande i sina maniska perioder. De är då upprymda och de känner att de mår bra. WHO uppskattar att detta är en av de tio mest handikappande sjukdomarna. Tillståndet manisk varar oftast en knapp vecka, medan det depressiva tillståndet brukar vara i två veckor. Det maniska tillståndet är inte enbart positivt i den bemärkelsen att det är skapande. Euforin kan växla till aggressivitet. Det brukar också följas av ansvarslöshet. Då kan personen tex göra inköp som vida överstiger hans eller hennes tillgångar.
När man läser en dikt så verkar det så naturligt, men att komma fram till ett slutresultat har föregåtts av många omskrivningar under ibland lång tid. ” Some poets write immediately works which ….scarcely need revision. Others write their poems by stages, … until finally, after many revisions, they have produced a result, which may seem to have very little connection with the early sketches.” Stephen Spender i Ghiselin (1952, sid 114)
Sedan kan vi fråga oss för vem som diktaren skriver. Kanske skriver han för sig själv och inte för en specifik läsare. När det sedan gäller läsaren så är det upp till honom att tolka dikten som han vill.
De enkla, slutrimmade ordens metriska mästare Fröding, Taube, Runeberg, Pälle Näver. Den kanske störste av dem alla är Erik Axel Karlfeldt. Under signaturen Pälle Näver publicerade Josef Högstedt sina dikter i inte mindre än 47 tidningar i landet. Min far klippte ur hans dikter ur husorganet Oskarshamns Tidning. Jag kan än idag ur minnet citera hans dikter:

August i Svängen
Hultagårdsdrängen
Är det inte många som minns
Slutraden kommer jag inte ihåg

Slogs på auktioner
Brännvinsfasoner
Svängde glättigt i dans
Vackraste pigan som fanns

Framfart och strider
Stäcktes omsider
Byttes i tömmar och garn
Fattigdom kärring och barn

Skumögd och krämpen
Bidar nu kämpen
Fram mot sin ålders höst
Med endast snuset till tröst


?

Licensia Poetica

Licentia Poetica har två innebörder.
Den ena är poetens frihet att nyskapa ord och
ordsammansättningar
Den andra är poetens frihet att skriva om vad han vill.
Den konstnärliga friheten att skapa och skapa om verkligheten utifrån ett konstnärligt perspektiv. Ett exempel är William Shakespeares historiska dramer som egentligen är en förvanskning av historiska fakta. Men enastående som litterära verk. I en del fall har detta varit störande. Tex Ernst Brunners beskrivning av Karl XII och delvis också Selma Lagerlöfs romaner om Jerusalemsfararna från Nås. Störande är också filmerna om Mozart och om Zorn, vilka helt detroniserar genierna..
Psykologen Readfield Jamison, hävdar att 40 % av alla
amerikanska skönlitterära författare har psykiska problem. Vilken man skulle kunna tolka som att de skriver som terapi. Kanske är det så att vi försöker skriva av oss våra vardagsproblem, kärleksbekymmer och vad det nu kan vara


?





Vers och strof.

Vers på latin betyder dels rad och dels växling.
En vers är alltså en rad i en dikt. Ett antal rader/verser bildar
en strof. En grupp versrader. Strof kommer från grekiskans strefein som betyder vända.
Språket har en växling mellan betonade och obetonade stavelser eller mera precist vokaler. I prosatexten är växlingen mera slumpmässig än i den bundna poetiska texten. Fri vers innebär att den inte är bunden till versfötter. Här är man mera ute efter effekter i form av nya ord och nya ordsammanställningar.
Den sk fria versen så är den inte så fri som den kanske kan verka. Oftast finns det vokalrim och konsonantrim inne i versraderna som man inte direkt upptäcker. Två tidiga virtuoser på fri vers var Charles Baudelaire (1821-1867) och Walt Whitman (1819-1892). Den förste torde dock ha varit Friedrich Gottlieb Klopstock som på 1700-talet publicerade något som han kallade Freie Rhytmen.

?





Rim och rytm

Slutrimmen provades lite försiktigt i den isländska diktningen på 800-talet men fick inget genomslag. Vi kommer ända in på 1600 talet när slutrimmen började användas på allvar. De rim som tidigare användes var allitteration, konsonantrim, vokalrim och assonans.
Den japanska diktningen bygger på stavelseräkning och antalet betonade och obetonade stavelser. Haiku har tre versrader med 5+7+5 stavelser. Haikun är en förkortning av tankan med 5+7+5+7+7 stavelser i fem verser. Den japanska haikun skall egentligen beskriva en naturupplevelse. Men det står ju varje diktare fritt att använda sig av haikun till vad han finner gott.

?





Diktkonstens elementa

Repetitionen känner vi från schlagerrefrängen. Det skall vara lätt att sjunga med och man skall känna igen sig.
Effekten inser man lätt i psalmen Tack O Gud.

Tack o Gud för vad som varit
Tack för allt vad du beskär
Tack för tiderna som farit
Tack för stunden som nu är

Som jag gjort en egen tolkning av

Thank you Lord for
Calls when needed
Thank you too for
Holding line

Thank you Lord for
Taste of honey
Thank you too for
Bitter blend

Vi skulle kunna hävda att utan repetitionen får vi ingen musikalisk verkan, ingen riktig rytm och ingen riktig poesikänsla.
Ett annat element är kompressionen. Med hjälp av sammandragningar, reduktion, förenklingar, uteslutning, kan vi förvandla simpel prosa till skön poesi. Inom bildkonsten talar man om elementreduktion. Att ta bort allt som skymmer väsentligheterna. Inom argumenttekniken talar man om ”dilution of arguments”. Ju flera argument som skall stödja en tes desto mindre övertygande, eftersom motparten ser till det svagaste argumentet.
En kanske bättre förståelse får man om man i stället talar om betydelsetäthet och meningstäthet.
Kompressionen ger också den eftersträvade tvetydigheten.
Med tvetydighet menas inte oklarhet. Tvetydigheten i poesin har flera förklaringar. En del vill hävda att tvetydigheten beror på referensramar och att ett ord eller en fras kan ha flera betydelser. Tex ord som sticka, ringa, och tal. De hävdar att livet och språket är komplext och tvetydigheten kan berika dikten. Å andra sidan, varför kan inte diktaren uttrycka exakt vad han menar. Har inte läsaren rätt att förvänta sig att diktaren kan uttrycka sig klart och koncist.
Den kanske främsta förklaringen till tvetydigheten är elementreduktionen som jag nämnde ovan. Att just det utlämnade ger upphov till egna tolkningar.
Den isländska diktningen är full av allegorier. Man talar i liknelser. Kenningar på isländska.
Det gäller för diktaren att hitta nya ord och ordkombinationer. Graham Writing School har alldeles utmärkta kurser i poesiskrivande. Här skulle vi hitta på nya ord och detta var mitt försök:

The fruit bound
Bottom beauty
Like apple and pears,
Pair of pumpkins,
Melonmolded, lemonlike
Squashshaped juicyloosy
Unripefirm pielikeflat
Cherrysized or eggplantlong
Cellulitis prunestuffed
Corset canned
A ruck pluck plum
Splendidly fullended
Asstronomic and rubenesque
Loose swinging ruralesque
Hedge hatch cut
Dew drenched fresh
Fallingripe

Det torde vara ganska uppenbart att en text skall vara ny. Utan att nämna några namn så kanske inte Mikael Wiehes ”Mitt Land” uppfyller det kriteriet.
Dikten skall ge läsaren något han inte trodde att han skulle få uppleva. Framför allt skall varje versrad växla och ge en oväntad upplevelse. ”One-liners” på rad.
Oavsett vad diktaren har menat med sin dikt så står det läsaren fritt att ta in sin egen tolkning av dikten. Ett lysande exempel är Erik Gustaf Geijers ”På Nyårsdagen 1838”

Ensam i bräcklig farkost vågar
Seglaren sig ut på det vida hav
Stjärnvalvet över honom lågar
Nedanför brusar hemskt hans grav
Framåt! –så är hans ödes bud
Och i djupet bor som uti himlen Gud

Ungefär så skulle en ensamseglare känna inför en längre seglats i okända vatten. Framåt mot nästa kust utan återvändo.
Diktaren Geijer vill uttrycka sin osäkerhet inför vad omvärlden skall tycka om hans politiska omsvängning från konservativ till liberal.
Dikten bygger delvis på kontraster. Tes och antites. Tex

Jubel Sorg
Gudomligt Mänskligt
Glädje Sorg
Eld Vatten
Gott Ont

Perpeti betyder en "plötslig omställning", som gör att ett skeende tar en annan vändning. Inom företagsekonomin försöker man identifiera sk "kritiska händelser", där t. ex omsättningsutvecklingen inom en bransch vänder drastiskt uppåt eller neråt.
Det finns tom analytiker som har specialiserat sig på att
analysera lokala nyheter för att där söka faktorer som kan ge
avgörande vändningar. Och i P1 har vi Spanarna. ?





Versfötter och meter

Den minsta metriska byggstenen är versfoten, som sedan bildar en vers eller en versrad. Jag har här använt + för en betonad stavelse och – för en obetonad. Det finns nio versfötter, varav de fyra första nedan är de vanligaste.

troké + - tvåstavig, fallande kalla
jamb - + tvåstavig stigande hallå
anapest - - + trestavig stigande karamell
daktyl + - - trestavig fallande dimmorna
stigande peon - - - + fyrstavig stigande klaustrofobi
fallande peon + - - - fyrstavig fallande trumpetare
spondé - - tvåstavig jämn kanna
choriamb + - - + fyrstavig fallande/stigande saxofonist
amfibrack - + - trestavig stigande/fallande parfymer

En troké är en jamb
Jamb är en troké
anapest är en anapest
Da’ctylos är grekiska för daktyl

En konstpaus mitt i en versrad kallas för cesur och jag har här betecknat den som /
Versraderna kan sedan bestå av ett antal versfötter och får namn efter antalet versfötter:

Manometer en versfot
Dimeter två versfötter
Trimeter tre versfötter
Tetrameter fyra versfötter
Pentameter fem versfötter
Hexameter sex versfötter
Heptameter sju versfötter
Octameter åtta versfötter

En jambisk tetrameter blir alltså en versrad som består av fyra jamber.
Versformerna har sedan fått ge namn åt sätten att skriva metrisk poesi. Shakespeare tex använde sig av blankversen som är en oregelbunden jambisk pentameter. Odysséen och Iliaden är skrivna på daktylisk hexameter, Bellmans epistlar är skrivna på Alexandrin, som är en jambisk hexamenter.
Går vi sedan till stroferna så kan de delas in i slutrimskombinatiomer. Sonetter har tex

a
B
B
a

a
B
B
a

C
d
C

e
e
d

Metriken kan i sin tur vara accentuerad, som den som vi har beskrivit ovan, dvs växlingen mellan betonade och obetonade stavelser. Ursprunget kommer från den grekiska traditionen där man talade om kvantifierande metrik, varifrån vi har fått versfötterna jamb, troké etc som jag beskrivit ovan. En liknade metrik har vi i den stavelseräknande metriken där vi enbart ser till antalet stavelser vilket är symtomatiskt för den japanska haikun.?





Kollegor

Du kan bli medlem i Sveriges Författarförbund. Kravet är att du redan har publicerat ett några böcker. Det kostar 1 500 kr per år att vara medlem.
Du kan också bli medlem i ett lokalt författarförbund. Här i djupa södern har vi Författarförbundet Syd. Även här är kravet att du skall ha publicerat några böcker. Medlemskapet kostar 350 kr per år. De skriver om oss lokala författare och du kan kommunicera med dem.

?





Utbildning

Det finns skrivarkurser på våra Folkhögskolor
Är du någorlunda bra på engelska så kan jag varmt rekommendera Gotham Writing School i New York. De har tre kurser i Poetry. Poetry I, Poetry II och sedan kan de erbjuda en överkurs Poetry III.

?





Att skriva på flera språk

I många fall skriver jag mina dikter först på engelska och översätter sedan till svenska. Det är lite enklare så än att först skriva på svenska och sedan översätta till engelska. En poesikollega översätter ibland till ryska, men Amazon har inte kyrilliska bokstäver.




?





Publicering

Att skriva till våra förlag och be dem att publicera en diktbok är i det närmaste hopplöst.
Du kan själv publicera på Amazon utan kostnad. Det tar lite tid innan man kommer in i systemet, men Amazon är mycket hjälpsamma och de svarar ganska direkt på dina frågor. Med Amazon får du dessutom ett ISBN-nummer, så att du kan skicka fem ex av diktsamling till Kungliga biblioteket, Box 5039, 102 42 Stockholm så kan din diktsamling lånas på våra svenska bibliotek.
Vill du sedan ha ett antal egna exemplar så får du dem till ett förmånligt pris av Amazon. Du bestämmer själv vad din diktsamling skall kosta och din royalty.
Du kan också publicera din diktsamling på poeter.se helt gratis. Vill du kommunicera med andra på poeter.se så kostar ett medlemskap 240 kr per år.
Du kan också skicka din diktsamling till Sverige Radio och be att de läser en dikt i Dagens dikt.

?





Recensioner

Du kan skicka din diktsamling till våra dagstidningar och be att de skriver om den.
Skulle de nu skriva ner den så kan du trösta dig med att ännu har ingen kritiker fått Nobelpriset i litteratur.



?





Referenser


Barkenhammar, Gunnar ”Kreativitet”, Amazon, 2020

Bergsten. Staffan ”Lyrikläsarens handbok” Studentlitteratur, Lund, 1994

År 1220 skrev Snorre Sturlason en bok om konsten att dikta. Sturlason, Snorre ”Háttatal” Finns i Ohlmarks, Åke ”Eddan” Zindermans förlag 1964

Lyrikvännen


Otterberg, Stina ”Älska, dricka, sjunga, leva, dö” om Erik Axel Karlfeldt, Wahlström och Widstrand






Prosa (Roman) av Gunnar Barkenhammar
Läst 396 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2020-09-08 08:50



Bookmark and Share


  Ulf Carlsson VIP
En nyttig redogörelse över konsten att skriva dikter!
Angående Povel Ramels förhållande till den "fria versen" skulle det inte förvåna om han hade samma inställning som Tage Danielson i "Bok", där han i sin "Beundrardikt" ironiserar över det orimliga (!) i att inte rimma.
2020-09-08
  > Nästa text
< Föregående

Gunnar Barkenhammar
Gunnar Barkenhammar