Bodo och Laila kan de någonsin förlösa varandra
Innan det är försent?
Till den kommande frigörelsen?
Han kom över sitt eget
Öde som inte startat än
Och han kom åt livets
Öde av slump och försåtliga
kommande handlingar
Som låg och slumrade
I en blå utdrags soffa
Nu är han indragen
I mänskliga situationer
Han inte har någon som
helst kontroll över
Och hon går förbi honom
Hög som ett hus
Varje kväll i bostads området
Hon som har svaret på
Hans instängda gåta
Och kan generera frihet
från hans eget kommande Öde
Och döden står bredvid
och ser på
Där hjältarna,hjältinnorna
inte har något namn eller
plats på ärans stora altare
Hon som är så beroende
av de röda vallmofältens
sövande sötma
Och bär på Moder jords
livsägg
Med kraften att förlösa
andra men inte sig själv
Och han budskaps bäraren
Beroende av att bli upplåst
Av en eggande eldberikande
Nyckelords innehavare
I en slumrande förort där
Ödet gror och härskar över
Mänskoliv
Skall de lyckas och bryta sig
ut ur sina egna spegelroller?
Och ge mänskligheten en
andra Chans i tillvaron
Medans döden ser på
Utan att kunna röra en min
För tillfället
Därför att något som kallas
Helig ande har sitt finger
Med i spelet. ..
Och inte ens solen som en hundratusen
tals år i förväg vet vad det hela handlar
Om
Har svaret i en pågående
gåta på den magiska platsen
Jordklotet
Där möjligheterna styr varandra
Medans döden står bredvid
Och fundersamt tittar på.