Känn nu faller det ett regn

ett melankoliskt stilla regn

det kan kanske vara ett sorts varsel

som nu verifierar historiens sägn

men jag har inga förväntningar

och jag har absolut ingen strategi

bara en sorts enkel dunkel föraning

här i min alldeles egna elegi

alla hemska minnen jag kreerat

gör att hjärtat det förblöder

men mina tankar omkring tiden

de gör att hoppet ändå glöder

så om den nya vägen för mig rätt

då kan drömmen ge mig hopp

där jag vandrar lätt förvirrad

helt tills att någon säger stopp

så snälla hjälp mig nu att glömma

för jag själv har inga svar

jag har landat i ett vacuum

så någon ork finns inte kvar

ja dit som vindarna mig leder

då är det dit som jag vill nå

och jag vill leva om mitt liv

för att nån gång kunna förstå

så jag lämnar nu min strand

där jag var så lättledd och fragil

jag ska försöka att bestiga nya berg

just för att ja kan och att jag vill

så vad som är målet med min färd

är det bara stjärnorna som vet

och dit som slumpen då har fört mig

får också bli mitt slutliga dekret

Copyright © AndLou