Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

jag vaknar upp bakom muren den jag förtjänar

i dag är allt som vanligt jag vaknade upp med

armerade fönster och låsta dörrar överallt det 

 

är mångas mardröm men min verklighet . den 

jag förtjänar efter min väg som jag har ställt 

 

till jag erkänner jag är skylldig till allting mitt 

liv är katastrof jag lever i stormens öga . mentalt 

 

och brutalt utan detination eller kontroll jag kasstas 

in i den ena sittvationen efter den anndra med våld 

 

får jag utlopp för mitt hat . som jag har burit på i hela

mitt liv vrede frustration agretioner men allt är över

 

nu jag känner lungnet stilla min själ och sinne . vreden 

är borta med ingetioner och medeciner kan jag äntligen

 

börja leva igen ett normalt liv utan tokigheter 




Fri vers av den nakna poeten
Läst 90 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2020-09-12 10:43



Bookmark and Share


    ej medlem längre
=*(

jag fick en våldspsykos när jag var 23... då hade jag blivit mobbad i 10 år, nedtryckt av min pappa, min syrra

men fortfarande ,det var inte så dåligt. jag har tonvis av goda minnen.

kan inte tänka mig vad du gått igenom...

what are you fighting, my man? is it your father? your mother? your siblings? :(
2020-09-12
  > Nästa text
< Föregående

den nakna poeten
den nakna poeten