Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Sandjord

Ur jorden ångar gryningsljuset
hur drömde du mig så levande
handryggens tunna ådring, tiden i köttet
hur visste du mig, hungrig
med lukterna av renfana och björkved
toner ur en frostkall källas vatten
hur gav du bort mitt namn till dessa väsen
lärde du mig skogen, fylld och stadig
där kryper vi ihop bland snår av aspsly
i en korg av bark och gyllengula lavar
medan själva världen rasslar obebodd
i blåst och tilltagande regn




Fri vers av Grävling
Läst 215 gånger och applåderad av 10 personer
Publicerad 2020-09-14 17:38



Bookmark and Share


  Lottie Ålhed VIP
Håller med. Bättre än så här blir det väl knappast. En egen bildskapande värld.
Bokmärks direkt!!!
2020-09-21

  Stanley Rydell
Helt underbar dikt! Inkarnationens krönta skald!
Bokmärkning utan minsta tvekan!
2020-09-16

  Kungskobran VIP
Människans ödslighet
Fint skildrad
2020-09-15

  Rafmagn VIP
Underbar!
2020-09-14

  Ulf Carlsson VIP
Livets och naturens cykliska förlopp från frö- och fosterstadiet och "tiden i köttet" till dödens trygga drömvärld.
Tangerar tankar i Stagnelius´ "Till förruttnelsen" men på "fri vers" och med botanikerns ordförråd.

2020-09-14
  > Nästa text
< Föregående

Grävling
Grävling