Jag springer emot kanten
av en stjärna utan ljus
och där finns ingen nåd
med munnen full av grus
löper jag min lina
till sitt slut
och suddar alla spåren
när sista skottet lossas
ser du att jag faller
men vem av oss
går under?
Du blir kvar du,
med ditt vargben
på din argsten
men jag har redan sjungit
första andesången
på min vargsten