Jag har intalat mig själv

ett och annat under åren

Du låg ju i koma

skulle ändå inte vara medveten om

att jag var där

Hade behov av någon som tröstade,

prioriterade mig själv för en gång skull,

lät dig vänta

Så idag 17 år senare har jag väntat klart

låter känslorna falla, befriande

Inte förstod jag då,

genom att inte hålla din hand på dödsbädden

att jag drog ut på min egen läkning.