Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


skärmen


Varje natt hör du skratt,
men halsen din är torr,
det är ju bara dom.
Din hals ekar tomt.

Näsan hennes är enligt dig, perfekt
hur vet du egentligen att hon är komplett?
Sträva helst efter att inte vara defekt.

På ditt hjärta,
är det bara du som slår.
För varje minut som går,
mister du tiden som du annars skulle få.

Meddelanden kan du ju missa,
om den ligger där på bredvid.
Du måste ju gilla, så de ser att du är vid liv.

Flygplansläge är den enda ikonen du aldrig tryckt på,
De vill ha det så.
Beroendet är starkare än du,
inte i början,
men till slut.

Flera timmar går,
natt blir dag
dag blir natt.

Det är som om de omkring,
plötsligt inte finns.

Minns du ens hur det känns,
när skärmen din var släckt?

När rörde din hand senast en penna,
en hand
en kind?

För varje dag som går manipuleras vi mer och mer.
Men de har dolt det så väl,
att det är något ingen av oss inser.

En kommentar om din skönhet,
betyder mer än din egen åsikt till slut.
För varje dag sänks ditt värde.
Tills den dagen du inte alls vill se.
Bilderna där du låtsas le.
Tårar rinner längs din kind för du vet att
spegelbilden inte längre är din.



Och det är bara de som gömmer sig bakom ridån som ser,
hur de med våra sinnen spelar ett spel.

/ M.G.




Fri vers (Fri form) av Minusgrader
Läst 74 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2020-09-22 18:03



Bookmark and Share


  danne //
Det är som stormvindarna , de fjällvindar som piskar mitt fönster dag som natt ..Jag är ett ynkligt knytt då som flyr min spegelbild, visst är det natt som dag med måendet, från hyper till depression... igår älskade jag det (jag) såg i spegeln..

Det är min reflektion i dina ord.. Vad näste säger är deras reflektion...
Hoppas fler läser denna..
2020-10-04
  > Nästa text
< Föregående

Minusgrader
Minusgrader