Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Syntes?


Om du kan, får aldrig fäste i mig

Idag är dagen från igår, du gav mig blanka ark och nya kritor till,
hur ritar man en park?

Hur tecknar man en lycklig man, hur ser en älskad kvinna ut,
när morgonen är blank?

Med nya kritor målar jag din bild idag, vill skapa dig på nytt,
som din och kanske min.

Nu bådas längtan för min hand och kramas vill
dig teckna rosenröd, som kvinna stolt och vild.

När våra blanka ark tar kritor fram, och målar sig på nytt,
är molnen kritor som far fram och himlens blåa fyllt.

När orden hopar sig och ögonen dig söker, säger frankt:
Vi ögon talar när vi ser, nu hennes Tigertand blir till,

vi ser och säger Dominoeffekt, men brickorna står still.

Med nya kritor ritas underbara fall,
som inte blivit till och brickorna står kvar,

som vi de bara enkelt leva vill, på fält av raps och ros
och vidare på blanka ark av härlig …kamomill…

Så tecknar jag idag vår framtid ny,
med nya kritor, fyllda blanka ark,

som om den park av kamomill,
blev hem för oss och bådas kända mark.

Vi älskade kan tacksamt gråta fritt.




Fri vers av Horace
Läst 99 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2020-09-30 15:23



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Horace
Horace