mitt hjärtas väg är full av skruvar och sorg 

för när jag har sökt kärleken och funit den 

så har jag fyllts med en så enorm glädje för 

jag har varit utsvulten och fylld av törst så 

när jag möter någon så blir jag så eksalterad 

jag försvinner i ett  rus ut av kärlek i en anann 

dimention och tappar uppfatningen om tid och 

rum jag försvinner i mej skälv jag blir så starkt 

förälskad att jag tappar mitt omdömme och skälv

kontroll jag förlorar mej skälv i jakten på ett nytt 

äventyr fyllt av kärlek och nyöppnade känslor likt 

rosenknopparna på våren slår minna känslor ut 

efter en lång vila i en kaskad av värme och känslor 

och alla minna känslor blir turbulenta så jag kan 

inte skillja på minna känslor dom bara yr runt i

mitt bröst som löv i vinden på hösten och det är 

så härligt att få känna sej levande och älskad igen 

men så kommer dagen när allt får ett slut när saker 

händer med partner som gör att hon sätter skruar i

mitt bröst en efter en och det gör så ont , så ont i mitt

krampande bröst av frustration att den jag älskar har 

ljugit och gått bakom min rygg någon jag har lärt mej 

att lita på som var så svårt för hon öppnade mitt hjärta 

hon öppnade minna ögon hon vann min tillit med sin kärlek

till mej hon  fyllde mej med värme hon fyllde med presiss allt

som jag hadde saknat hon var mitt allt som plockade bort

skruv efter efter skruv i från mitt hjärta och nu sätter hon

dom till baka en efter en men djuppare och hårdare och fyller

mej med sorg i hela mitt hjärta och mörkret faller åter i sitt

sorgsna sinne vad är meningen med det här vad handlar det

om jag vet inte skälv längre jag vet inget alls jag har givit upp

kärleken och dess konst