Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Min stund av andakt

Andäktigt
fyller jag nu
mitt skogshjärta

med vindens
viskningar

rörelsen mot
min kind

gråmanteln täckt
över grantoppar

jag fyller ödmjukt
min skogssjäl

med tidlös närvaro
i detta landskap

i fjärran dansar
rovfåglar under himlen

bara för mig
på första parkett

i min stund
av andakt




Fri vers (Fri form) av Elinor Sörensson VIP
Läst 111 gånger och applåderad av 8 personer
Publicerad 2020-10-03 13:28



Bookmark and Share


  Lena Cathrine Skaslien
Så fin betraktelse och närvaro i din dikt
2020-10-06

    carinamnm
Skogen, så vacker katedral!
2020-10-06

  WyS VIP
Igenkännande! Fin betraktelse!
2020-10-04

  BenGust VIP
Ödmjuk inställning till tidlös skog.
Det kanske just är denna fascination
inför det tidlösa, oberoende, mysteriösa,
som gör skogen så unik.
2020-10-03

  Kajan VIP
Jättefin hyllning till ursprunglig miljö som vilar bortglömd djupt i många själar.
2020-10-03
  > Nästa text
< Föregående

Elinor Sörensson
Elinor Sörensson VIP