vi är frusna som is vi låg bara där och såg på 

varandra men när våren kom så smälte du för 

mej som jag smälte för dej och vi förenades som 

vatten och började leka hoppa och fara i bäcken 

så lekfullt och så klara över och runt stenar överalt 

så skilldes vi åt och mötte varandra åter igen vi var 

så fulla av liv mjuka och hårda men nu har tiden

hunnit i fatt nu ligger vi bara och vågar och skvalpar 

i en gammal vik men det vicktiska vi ligger där till

samman alla har inte den turen dom skiljs åt efter 

vägen till en annan destination till sammam är vi