Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Companheiro

Så ung,
ansiktet ett konstverk
que cara bonito

*

Första gången mina ögon såg in i dina

Det var på mitten av ett övergångsställe

slog blixten ner

*

Kroppen en flaggstång
i ständig rörelse
tão inquieto



Gränslös och kriminell
aldrig rädd
droger, våld och vapen

Mammas lilla pojke
vad sysslar du med?



En gång ville jag se
när du förde in kanylen med amfetamin i ditt armveck

Ett kort förhållande
Jag visste det innan

Invigd i ditt liv,
äldre än du
men inte för gammal för att förstå,
inte heller för naiv och oförmögen

rörde jag mig i periferin av din värld

och sprutorna försvann

En stund var vi lyckliga,
jag ångrar ingenting
men så var tiden inne för mig att gå
Och du släppte mig utan att protestera


Jag vet inte var du är nu
eller hur du mår
Fick höra att du åter injicerar
och att din bästa bror sitter


*

Sällan snuddar mina tankar vid dig,
ditt öde kan bara formas av dina händer

*


Idag är jag gift och lever ett annat liv
Nålar rörde aldrig mina vener,
companheiro

Jag hoppas dom inte blev ditt fall
O amigo




Fri vers av Moirin
Läst 160 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2020-10-06 17:26



Bookmark and Share


    Peter Söderqvist
Din text berör på djupet. Fångar ungdomens oförstånd och hur olika ödet kan slå.
2020-10-16

  SatansSon VIP
morbror holger knarkade hela dan då jag besökte honom för 24 år sen.
2020-10-10
  > Nästa text
< Föregående

Moirin
Moirin