Motorvägen brusar,
slingriga stigar leder bort.
Människorna susar,
har tursamma kort.

Vilse i bushen,
kan inte gå rakt fram.
Tänker på vattenslussen,
hur den kan lyfta hennes skam.

De som följer rak väg
kan nog undra,
ständigt på sin utstakade framgångsväg,
varför hon inte också kan köra hundra?

En bit fram ibland,
full fart utan körkort.
Vem kan hålla hennes hand,
och erbjuda passerkort?

Ett steg fram och tre tillbaka,
in i ett snår.
Leder börjar knaka,
kvistar fastnar i hår.

Såriga fötter,
hon gömmer sig.
Har inga rötter,
varifrån kommer denna tjej?

Vill inte prata,
vill inte bli sedd.
Fortsätter ensam knata,
verkar inte rädd.

Hon är kameleont,
ofta utklädd.
Håret tillfälligt silverblont,
alltid beredd.

Hon greppar sitt vapen,
siktar och trycker av.
Det finns ingen ände på galenskapen,
förrän hon själv hamnar i en grav.

Sedan hon var liten,
hitgirl, ensam soldat.
Hon tränades till eliten,
barndom full av hat.