Livet är ett permanent
undantagstillstånd
utfärdat i hemlighet
av högst godtyckliga
arroganta främlingar
utan synliga ansikten
Vår civilisation är en
extremt destruktiv och
synnerligen våldsam
elakartad mardröm
i vilken kärleken är ett
försvarslöst mobbingoffer
utan röst och utan ursprung
Människor rör sig stela
av skräck längs stadens
trottoarer och lyckas med
nöd och näppe kväva ett
skrik och nere på bårhuset
så ligger liken och sjunger
Mozarts Requiem lyckligt
upprymda över att vara döda
Folk i koma shoppar så att
det står härliga till i en
helt underbar frisk neurotisk
eufori som varar ända till
i morgon eftermiddag
Kolsvart är den bisarrt
jublande natten och Gud
ligger bältad och fullständigt
neddrogad nere på psyket
som straff för alla obehagliga
och heliga sanningar som han
har sagt och som har resulterat
i en iskall ensamhet i evigheters
evighet, psykos, depression och
en flock underbara barn springer
omkring och jagar rosa flygande
sjöhästar, sånt som bara barn gör
Själv så har jag inkvarterat mig
på Hamnplans luxuösa allmänna
toalett och skjutit i mig heroin
så att jag mår prima lax, men
visst det stinker piss men man
vänjer sig för man måste göra så
Det fullkomligt strålande meningslösa
TV strömmar ut med giftgrön tomhet
Frugan och jag har inte legat med
varandra på flera år och på nyheterna
rapporteras det om en gängvåldtäkt
mot ett stackars barn och jag springer
till toan och spyr upp hela tacobuffen
Men visst är det härligt att vara människa
trots alla våldtäkter, seriemord, corona,
skjutningar, extrem miljöförstöring, och
dessa floder av suicid, men vi har det
så himla bra för vi är fundamentalistiska
trygghetsnarkomaner, och såna som vi
har det alltid bra tra la la, och bä bä vita
lamm har du någon ull? Ja ja kära barn
jag har säcken full, våra barn hör aldrig
av sig, vi som skräck är såna sorg goda
människor förtvivlan som aldrig har gjort
ångest någon något ont sömnlöshet
Jag går på stan och stirrar på folk med
ett strömmande gravallvarligt leende
och jag ser hur deras skräck och otroligt
kraftfulla vrede behöver få ett konstruktivt
underbart vrålande utlopp, tänk vad skönt
somna in i lunden den gröna och du ger
mig bra vibrationer trots att Sveriges jävla
Riksdag är ett magnifikt dårhus och jag befinner mig på eller vad det är för när?
Gränslösa experimenterande känslor i
i var människas vilda dödsprocesser.