Ditt eget förhållande till språket är ogebripligt.
Du vill kunna prata eller skriva in olika ord eller
talesätt i svenska språket, för att du grips av
impulsen att färga och berika språket.

Du vill kunna leka med det och när du är på
det humöret vill du kunna föra in humor
eller 'leka tuffing', på svenska annars 'spela Allan'
och verka världsvan trots att du mera har
'en släng' av det bruket och den framtoningen.

En engelsman kan utbrista saker som
'not all trains goes fast' och kan då mena just tåg
eller så är det ett uttryck för litet av varje.

Som att det har varit skillnader i hans liv,
beroende av om han menar när han är ett barn
mellan noll år och sju, ett barn mellan åtta år
och tolv, en tonåring mellan tretton och nitton,

en ung vuxen mellan tjugo och tjugofem
eller en vuxen som lever mellan tretttioett
och femtio år, sedan betraktas en som medelålders
mellan fyrtiosex år fram till femtiofem ungefär

och 'gammal' från femtiosex år och till sextiofem,
därefter är en svensk pensionär och lever
den sortens liv, hur en själv nu tänker sig
en sådan tillvaro, aktiv eller mindre aktiv.

Men ditt behov av att uttrycka dig
följer bara delvis med din ålder.
Det färgas som sagt av ditt humör,
din dagsform, av dina upplevelser,
om du träffar någon eller flera.

Om du är förälskad eller ej, om du är full
av upptåg eller ej.
Om du vill att 'hela världen' skall vara som du är
och vill, eller om du 'ger katten i' vilket.

När det kommer till att uttrycka sig i språk
kan det som ibland känns som en kul lek för dig själv,
vara irriterande för andra som upplever dig.

Du kan vilja säga det på engelska,
på knasig svenska eller andra språk,
en blandning av olika språk är det ofta
och du tänker nog inte på det.

En engelsman kan säga saker som
'not all trains goes fast' och då mena just
att ett tåg kan gå fort, medan andra inte gör det.

Så felaktigt uttryckt på svenska på,
'alla tåg går inte fort', när det en egentligen
skulle ha sagt 'inte alla tåg går fort'.

Du som ändå gärna 'berikar' språket med uttryck
på engelska och som kör svensk grammatik
på andra språks ord, blir inte
förstådd genast av den du pratar med.

Det finns mycket att säga om svenskans modell
att prata så egentligen 'ingen begriper',
eftersom att säga 'alla tåg går inte lika fort',
egentligen betyder att alla är 100%
av det en vill tala om, här tåg.

Sätt in det i ett sammanhang.
'100% av alla tåg, går inte lika fort'.
Eller 'Inte alla tåg går lika fort'.
Vilket betyder att en del tåg går fort,
medan andra inte gör det.

Som en engelsman kunde ha uttryckt saken.
Medan amerikanskan säger 'I did not do nothing'.
Det vill säga 'jag gjorde inte ingenting'.

Medan en svensk kan säga,
'jag gjorde ingenting' eller 'jag har inte gjort något'.
På amerikansk engelska borde det heta
'I did not do anything', på svenska
'jag gjorde inte någonting'.

Så språkbilden, som troligen är en blandning av
begripligt tal uppblandat med ogebripligt,
blir summan av det språk någon hörs prata.

Medan det i filmer, teveserier, teater eller skrivet tal
(böcker, tidningar, media över huvud taget)
där brukar en manusförfattare anstränga sig en smula
för att bli just förstådd.

Den som läser skulle ju kunna tänkas vilja förstå
vad som uttrycks i språket.

Så hur pratar du egentligen och blir du förstådd
av den du pratar med, vill du bli förstådd
eller vill du 'leka leken'? Spela upp delar av pjäsen?


(Textens 'du' anspelar här på läsaren själv,
oavsett vem du är,
eftersom den som skriver en text, vilken som helst,
inte gärna kan veta att det är just du som läser den).