'Kattsäck, Kattmynt check
Kattguld, Kattfisk, Kattströ check
Kattankar, Kattcheck'






- - -



En Alexandrin för ett Lodjur

Ett litet lodjur mätt, som skogen såg med skräck
låg lat vid lundens plätt, så stilla skar hon streck;
för fågel, fisk och fä - men var visst smått disträ.
'För mössa - antal möss?' Sju streck hon skar i trä!

Fisk, fågel även får, i tystnad lunden klär.
Där står skelett i snår, med mogna lingonbär.
Då ton i tofsen drog; en ugglas kall 'KLÄVITT'-
i tystnad katten log, åt hjälplöst 'KVIDEVITT'.





- - - - - - - - -




'Lätta ankar -
kära missar! Vem fan tog
lätta ankare?!'






- - -


Dikten är ordagrann


Dikten är ordagrann
dikten är ordagrann
Spunnet vadd som katten spann
dikten är ordagrann

Sitt på sidan, en klo dikt an
dikten är ordagrann
Skriv i blod om allt du fann
dikten är ordagrann

Tänk på all den ti'n som svann.
I början var du bättre dann -
nog var det bättre förr minsann
När katt var katt på sin savann

och dikten var ordagrann.





- - - - - - - - - - - - - - -




'Till sjöss: ajöss!
Där lyfter mina morrhår
med termikvindar.'






- - -


Apberget


Apa efter apa efter apa efter apa.

Ingen av dem skrev Shakespeare.

Men det var visst en som skrev

Macbettan.






- - - - -




En klo en tass en
aln ett steg en famn ett sten-
kast en mil en månad.






- - -




Vad sa den försiktigt positiva katten från Skåne?


- Mjaauu






- -




'Månens baksida?
Schweizer som ställer jorden
i förmörkelse'






- - -


Arans undran


Leker vi med språket

för att mästra våra namnar

eller språkar vi med leken

för att namna våra mästare?






- - - - -




'Örnen har landat.
Tysta nu - kära missar.
Styr mot ny måne.'






- - - -


Blankvers för Macbettan


Så rann det månsken nerför älvens hy

en kväll som börjat samla drömmars löv

och glänste till i Djurets mörka tofs

snart morrhår restes högt i elakt grin.

Så steg ett skri som frös all hy till is

och blåste yra löv till vimmelkant.

En ullig tacka rös - sitt fluff till trots

och räkna' varje lamm i tvivlets hast.

Förnöjd om säkra tottar små som sov

la tackan sig tillrätta mjukt bland löv.

Då steg ett morr så djupt som mörkrets sal

och ur dess port där trädde Odjurskatt.

'En död har jag att visa hem i natt

och du, i månens sken, en moders val.

Bekänn ditt namn och välj ett lamm för slakt

så inte varje lamm går moderslös!'

En kort sekund såg tackans tankar Puck

- förutom färg, den skockens svarta lamm -

men moderns mod fann fäste och ut brast:

'Jag är Macbäää- Macbäää -Macbettan Bä!'

Så löpte döden mot sitt villebråd

men studsa tvärt mot isen ner i ån

så snöptes sagans slut för vår demon

där extrafluff visst blev Macbettans nåd!





- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -




'Den rör sig inte!
Major Katt till markkontroll!
Vems är rymdhunden?'






- - -