Dikt rinner mellan mina fingrar så som het lava.
Lava mitt glödande hjärtats vemod.
Vemod ringlar sig genom älv så skimrande.
Skimrande näktergal och hennes stolta aura.
Aura betar på äng av upplyst månsken.
Månsken välkomnar morgonen och tar farväl till frusna nätter.
Nätter av ekoxbagge och hennes skal av skyddande pansar.
Pansar som av vårdande aloe vera.
Aloe vera lugnar och kyler ner min hud.
Hud av höstens vinterpäls.
Vinterpäls som endast ska bäras av djuren.
Djuren i mitt hjärta.
Hjärta av karamelliserade sockerkristaller.
Sockerkristaller. Mm. Jag smakar på ordet.
Ordet smälter i munnen.
Munnen som på upptäcktsfärd över din kropp.
Kropp av mig älskad.
Älskad dikt.
Dikt rinner mellan mina fingrar så som het lava.