Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Bussresan

Jag stiger på bussen
det finns bara två passagerare ombord
de ser mycket skröpliga och sjuka ut.
Jag frågar chauffören vart går bussen,
har jag stigit på fel.
Den går till ändhållplatsen säger han
vilken ändhållplats, frågar jag
den enda hållplats som finns på denna linje
säger han.
Jag känner mig obehaglig till mods
och trycker på stopp knappen men
ingen stopp signal kommer upp.
Du måste stanna omedelbart säger jag
och lutar mig fram mot honom.
Det går inte säger han, det är inte jag som kör.
Vem kör då säger jag och börjar bli riktigt rädd.
Ödet kör säger han, det kan vi inte göra något åt.
Just då bromsar bussen in,
det är en trafiksignal, öppna dörren skriker jag
han tittar medlidsamt på mig.
Jag kastar mig mot dörren men den går inte upp
hittar en knapp "nödöppning" och kastar mig ut
i sista minuten, ser bussen försvinna bort.
En display bak på bussen visar,
Linje 0
MORTEM
Jag går hem på darrande ben.




Prosa (100-ordare) av Kungskobran VIP
Läst 226 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2020-10-27 18:23



Bookmark and Share


  ULJO
Ruggig resa
2020-10-28

  Lustverket VIP
Som ett avsnitt av "Twilight Zone"...
2020-10-28

  Blomma-Stjärna VIP
har läst denna "rysarpoesi" i en något annorlunda version av dig - men just denna är den klart bästa - super!!!

2020-10-27

  AiA Maria den fria
Känslan av ”på väg till andra sidan men vänder om”...

Tack!
2020-10-27

  bibbi ahrnstedt
Oj, spänningen stiger, hur ska det gå.
fantastiskt ruggig historia och litet humoristisk
2020-10-27

  Feliaxel VIP
Den bussresan var inte rolig
2020-10-27
  > Nästa text
< Föregående

Kungskobran
Kungskobran VIP