drömmar till oss sänder
före natten anländer
smyger vi ut i ljusets strimma

strövar längs de oskoddas stigar
och slår oss ner på mjukaste mossa
lapar varje droppe solvärme
dagen oss skänker
återvänder hemåt då skymning
häller ut en dimgardin 

visst känner vi empati
med den som sorg och ångest känner
vet inte hur vargen tänker
då han fyller sitt skafferi
med varelser som vi