Det var en helt vanlig dag
min dotter, dotterson, mitt
barnbarns barn och jag...

Vi drack förmiddagskaffe hos mig...
Jag hade köpt till det lilla barnet, 1½ år,
min barndoms älsklings grej...

En griffeltavla, kritor i färg och vitt...
Jag tänkte, nu kan hon rita på,
måla på, så länge hon vill
och "pappret" tar ej slut
det räcker hela tiden till...
På papper inget spill...

Hon drog några drag där, sen i stolsryggen hon
tog tag, mot TV-n gick, hittade fjärrkontrollen...
Tryckte sen fram program efter program!
Fann barnprogram, satte sig sen på en
kudde framför "Burken"...

Jag purken? Nix! Vi alla tre skrattade gott!
Jag hade lärt och förstått! Jag lever i en tid
som var, den saken är klar, inte i den vi har...

Men hennes pappa sa, NÄR ritpappret är slut...
Och hon vill rita, då kan du ge dig 17 på
att griffeltavlan tas till absolut...