Natten är ett öppet sår
i din kupade hand
du bär den som en slät sten, som ett vatten
eller som din törst
och om din skugga tog gestalt av en fågel
eller en enögd jägare
om det pyrande kolet från lägerelden
som ni lämnat i brådska
för en pilspets funnen under utgrävningen
sedan länge övergiven av de lärda
placerats på lit de parade i det dunkla rummet
under tältdukens viskande svepe