blå är himlen med solen
och jag har dig i mitt sinne
fumlar lite med orden
men du är i mitt minne

ska alltid älska dig om du vill
men det är inte så det är
kärleken din är stum och still
det är ändå dig jag har kär

och i mina drömmar blå
håller jag din hand i min
ser dina ögon skratta så
för du har min hand i din

Men du viftar bort det här
som tokerier och dumt prat
säger jag ska glömma det där
att jag är som ett stort tjat

och kärlek är en stor plåga
när det inte går som tänkt
att det ändå brinner en låga
gör mig inte mindre sänkt

men drömma det kan jag
känner det är inte slut
som en våg en sommardag
känner kärleken ebba ut