då jag tittade ut genom mitt fönster och kunde se
att det var alldeles becksvart därute
Inte en endaste själ i sikte
Jo, föresten
Där kommer det visst ett par lysande ögon
Gula sådana
Så jag gissar och vill tro att det är grannens katt
En av de sötaste små katter
Men man vet aldrig
Jag kan ju ha fel
I vilket fall som helst så bestämmer jag mig för att
gå ut en liten stund
Kan ju ändå inte sova och få någon blund, då det
regnar så
Så jag tar mitt paraply och sätter på mig skorna med
ett skohorn lite lugnt och börjar så sakta att gå
efter att jag har låst dörren efter mig och sagt
till hemmet mitt, ett litet hej då
På återseende..

Det var en riktigt regnig natt!

Ken Cassel
22/11-2020