När vi lever i det förgångna
håller fast vid smärtan , vid oförätter

vi vistas i vår själs mörker och lever om smärtan som någon åsamkat oss
känner oss maktlösa inför livets mörka irrgångar som tycks ta oss djupare och djupare ner i själen tornado av smärta

vi söker oss till något som kan ta oss bortom detta detta land där den onde själv tycks regera

sex lusta
droger av alla slag
träna tungt för att förändra tillståndet för en tid

men det är som pojken försökte fly undan från sin egen skugga
den är där, vart vi än går

rikedom kan inte ge det
en ny partner
nya kläder
kan inte ge oss den inre frid vi söker

så vart gå
när inget är bestående

källan med det levande vattnet som aldrig sinar
som ger frid
helande
och den kärlek som alltid är bestående