Från gökunge till koltrast,
i ett kråkslott
svart som natten.

här ligger stridsyxorna begravda
här vänder vi blad i denna sorgsna epos av adressändringar

nästa gång flyttar vi till och inte från
nästa gång flyr jag inte.
Jag rotar mina rötter
jag sår och planterar om,
klipper av det som ruttnat bort.

Jag föder kärlek
jag göder livet.
Försöker att överleva mig själv och mina egna nycker.

Jag låser inte dörren om mig men lånar inte ut nycklar numera.

Mitt hus är inte med i några inredningsmagasin,
det är ett kråkslott av drömmar som aldrig blev av.
Och jag vårdar ömt dess slitna knutar.
Idag vet jag vart mina tomtgränser går
och vart dom slutar.