Inget särskilt alls hände
men så plötsligt vädret vände

där föll ett först så stilla regn
bersån blev våt likt var ett hägn

en glänta lerig blev helt liten
skogvaktaren trampad i skiten

såg länge ut som om kvällens klo
skulle bli en folkilsken ko

den bara sket sen i våta gräset
ej alls uppå höga näset

hög färd var ej dess lusta
en människa kom att pusta

klättrade sig långt om länge
fastnade på som klänge

i som en lutad där tall
men kroppar gick i vall

ledda av en lantlig tik
den gav skall till viss mimik

så skall samlas gårdens får
all annan möda bliver svår

odling kan en människa nöja
sedan kan en plöjning dröja

modet sviker ej envar trägen
livet blir gärna till omhuldad sägen