Jag vet inte om jag landat i detta ännu,
mitt nya liv
Tröttheten som kommer är den normal?
Är det solarflares eller drar något ur energin?
Sömnen dominerar, so far so good.
Vikten fortsätter att minska.
Löpningen fortsätter att minska.
Något annat fortsätter öka.

Var finner jag mig i detta vinterlandskap.
Nu när allt frusit och kroppen tycker att det är nog.
Hur ser drömmarna ut i allt detta?
Om jag måste berätta så är det oklart,
om jag bara behöver känna är allt klart.
Ett steg i taget. Ett myrsteg.
En myra. Jag är en myra.

Jag vet att när jag delar stunder med henne
så försvinner tiden och jag känner mig levande
Närvaron är total och kärleken är mjuk.
Luktar hästnäsa. Mulen det mjukaste,
den goaste doften av ren häst.
Ett kommunikationsorgan med tydlighet.
Tänk jag vill vara där hela tiden
i stallet, med mina vänner hästarna.