Det behövs så oändligt litet
i andras ögon
men då vi vandrar i varandets utmarker
blir de stunder av svalka
där vid yttersta branten av förtvivlan
har knoppen slagit ut i blom
och svalkat feberhet panna
förmedlat trygghet och ro

de ljusa änglar milda och rena
som solbegjutna, nyvaknade äppelblom